Detta är också ett särskilt sakrament exklusivt för denna kyrka. Korset används som en ersättning för äktenskap, som inte räknas som ett sakrament i denna kyrka. Ett rimligt tvivel har tagits upp av många huruvida korstecknet är ett sakrament. Mar Abdisho har uttryckt det som ett sakrament eftersom “korset är det genom vilket kristna alltid hålls bundna till, och genom det är alla andra sakrament förseglade och fulländade”. Mar Abdisho själv har bidragit till förvirringen av detta sakrament tillstånd genom att inte förklara om det i Memra 4, där han har skrivit om andra sakrament i detalj. För att göra förvirringen än värre har Mar Abdisho ett kapitel ” äktenskap och oskuld” i samma Memra där han endast behandlar sakrament. Istället i följande Memra har han ett kapitel “om dyr an av Herrens kors”. “Genom detta tecken utförde apostlarna mirakel och prästskapet handpåläggning och alla andra sakrament i kyrkan är därmed fulländade.” Abdisho avslutar sin behandling av ämnet citerandes Paulus välkända text “Talet om korset är en dårskap för dom som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft”. Mar Abdisho påminner om att ”den stora grunden i kristendomen är den bekännelse som genom fönyelsen av korset erhåller frälsning åt alla. Man tror att korstecknet kommer att synas på himlen vid vår Herres återkomst. Abdisho säger också att korset skall dyrkas. Därför erbjuder vi en innerlig och eukaristiska dyrkan, inte den bildliga betydelsen av korset: men till Honom som vi betraktar och framför allt till Gud, som lät sin son att vara ett kors (dvs korsfäst) för oss, genom vilken han ger till de som är värdiga evigt liv i himmelriket. I detta sammanhang måste det noteras att korset är det enda föremålet för vördnad i den östra kyrkan. De använder inte krucifix och bilder, men i kyrkan och hemmen kysser man korset. Det finns en särskild högtid för korset den 26 september, vilket är åminnelsen av korsets upptäck. I Khudran finns det en lång gudstjänst för detta firande. Korset hålls i kyrkorna. Den finns på toppen av kyrkobyggnaden och inne i altaret. Korset finns på borden i kyrkans skepp så att dyrkarna kan kyssa den när de kommer in liksom när de går ut ur kyrkan. Inuti deras hem, är ett kors placerat på den östra väggen i det första rummet. Om man ser ett kors i ett hus och inte hittar ett krucifix eller bilder, är det nästan säkert att just den familjen tillhör den östra kyrkan. Korset bärs från en kedja runt halsen, inte bara av biskoparna utan också av flera lekmän, båda kvinnliga och manliga. Under bröllopsceremonin ger bruden ett gyllene kors till brudgummen, i gengäld för ringen som han sätter på henne fingret. Guld- och silverkors tas ut i högtidliga processioner. När välsignelse ges för varje tjänst håller prästen eller biskopen korset i handen. Kors av guld, silver, trä och plast används. Kors är broderade på alla handdukar, bordsklädnader, slöjor etc. som används i kyrkan. Kors är ingraverat på kalken, oblattallriken, skeden och även på formen som brödet bakas i.