Planer på att döda Jesus
Jesus förklarade för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och att han där skulle bli förrådd och dödad på ett kors och att han på tredje dagen skulle uppstå från de döda. Allt som profeterna hade skrivit om Jesus skulle gå i uppfyllelse. Men lärjungarna tyckte att han talade i gåtor och förstod ingenting av detta.
När Jesus uppväckte Lasarus från de döda fick de religiösa ledarna höra talas om detta och blev rädda för att de skulle mista sitt inflytande. De beslutade att döda Jesus och gav befallning om att den som visste var Jesus fanns skulle tala om det, så att de kunde gripa honom. Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna.

Påskfirande på Jesu tid
På Jesu tid var påskfirandet en årlig festvecka då judar från hela den romerska världen kom till Jerusalem för att fira högtiden. Påsklammet fick endast slaktas i Jerusalems tempel.

Judarnas påsk firades till minne av israeliternas räddning ut ur slaveriet i Egypten. När Herren hemsökte Egypten gick han förbi israeliterna när han såg att de bestrukit sina dörrposter med blodet från ett lamm som offrats. (Ordet påsk kommer från hebreiskans pasách som betyder "gå förbi", "skona".)
Denna händelse var en förebild för Jesu död på korset. Jesus var Guds syndfria och rena lamm. Hans blod rann på korset för att rädda alla människor från synd och död.

Jesus beger sig till Jerusalem
Man beräknar att det vallfärdade flera hundratusentals judar till Jerusalem under påskhögtiden.

Också Jesus begav sig till Jerusalem för att fira påsken tillsammans med sina lärjungar. Han visste att han skulle dö och uppstå i samband med denna högtid.
Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, byn där Lasarus och hans systrar Marta och Maria bodde, några kilometer utanför Jerusalem.

En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom dit, inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda. Då bestämde sig översteprästerna för att också döda Lasarus eftersom många judar för hans skull lämnade dem och trodde på Jesus.
När folket fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung."

Det nya förbundet
Jesus gav påskmåltiden - den sista måltiden han intog med sina lärjungar före sin död - en ny innebörd då han instiftade nattvarden. Bröd blir vid nattvarden sönderbrutet som Kristi kropp. Vin blir utgjutet som Kristi blod. Jesus har blivit det sanna påsklammet.

I det Gamla Testamentet (gamla förbundet) pekade man på Jesus som skulle komma med det nya förbundet.

I det gamla förbundet kunde en människa närma sig Gud bara genom prästerna och offersystemet. Men Jesus frambar det slutgiltiga offret en gång för alla i sin död. Genom sitt offer utplånar han synden.

I och med Jesu död på korset slöts ett nytt förbund mellan Gud och oss.
Nu kan var och en personligen komma till Gud och få gemenskap med honom. När Jesus dog och uppstod igen, öppnade han en ny levande väg till Gud åt oss.

När kristna firar påsk tänker vi inte på Israels räddning ut ur Egypten utan på Jesu lidande, död och uppståndelse. Jesus är Guds Lamm som tar bort världens synd.

Jesus i Getsemane
När det var två dagar kvar till påsken sökte översteprästerna och de skriftlärda efter ett sätt att kunna gripa Jesus med list och döda honom. De ville inte att det skulle ske under påskhögtiden, eftersom det då kunde bli oroligheter. De var rädda för folket, som lyssnade på Jesus och ansåg att han var en profet.
Satan for in i Judas Iskariot som gick till översteprästerna för att förråda Jesus. De blev de glada och lovade att ge honom pengar. Judas sökte därefter efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

När Jesus och lärjungarna avslutat sin påskmåltid, gick de som vanligt ut till Oljeberget, och därifrån till Getsemane trädgård som låg på sluttningen till Oljeberget. I Getsemane kom Jesus i svår ångest och bad ivrigt till Gud. Hans ångest var så svår att hans svett blev som blodsdroppar. Men lärjungarna hade somnat av bedrövelse.

Judas kände till detta ställe, eftersom Jesus ofta hade varit där med sina lärjungar. På natten skickade översteprästerna och folkets äldste ut beväpnade män för att gripa Jesus och Judas visade dem vägen.

Skenrättegången
När Jesus blivit gripen fördes han till Stora Rådet som försökte skaffa fram något falskt vittnesmål mot honom för att kunna döma honom till döden.
Jesus gavs aldrig något egentligt tillfälle att försvara sig. Det var precis ett dygn kvar till sabbaten då man enligt lag inte fick avrätta någon, därför hade man bråttom med rättegången som genomfördes nattetid, något som enligt de religiösa ledarnas egen lag var olagligt.
Enligt judarnas lag räckte hädelse som skäl för dödsstraff, därför var det detta man anklagade Jesus för.

Romarna som på den tiden ockuperat Israel hade den politiska makten. Men de hade delegerat religiösa och juridiska frågor till Stora Rådet som bestod av präster, skriftlärda och äldste. Översteprästerna var rådets ordförande. Judarna kunde dock inte utdöma dödsstraff, det måste godkännas av romarna.
Tidigt på morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att de skulle döda Jesus. De lät binda honom och förde honom till Antoniaborgen, där den romerske landshövdingen Pontius Pilatus bodde, för att få dödstraffet verkställt av honom.

Judas ångrar sig
Då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss?". Då kastade Judas silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig.

Jesus inför Pontius Pilatus
De religiösa ledarna anklagade Jesus för att ha utropat sig själv till Gud. Därmed skulle han även ha upphöjt sig över den romerske kejsaren. De sa åt Pilatus att Jesus hetsade upp folket med sin undervisning.
Själva hetsade de religiösa ledarna upp folket så att folkmassan skulle begära att få Jesus korsfäst. Folket ropade: "Korsfäst honom!".
Pilatus förstod att det var av avund de hade fört Jesus till honom för att få honom dödad och ville gärna frige Jesus. Vid tre olika tillfällen förklarade han Jesus oskyldig.
Men när oron bara blev värre och folket skrek högre och högre och begärde att Jesus skulle korsfästas tog Pilatus vatten och sköljde sina händer inför folket och sade: "Jag är oskyldig till den här mannens blod. Detta får ni själva svara för."
Sedan blev Jesus piskad, hånad, bespottad och slagen i huvudet av soldaterna och vaktstyrkan. Sedan förde de ut honom till att korsfästas.

Jesus korsfästs
På en plats strax utanför staden som heter Golgata korsfästes Jesus tillsammans med två brottslingar, den ene till höger och den andre till vänster om honom.
De som gick förbi smädade honom. Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade:
"Han hjälpte andra, men sig själv kan han inte hjälpa! Ska han vara Israels kung? Nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom."

En av brottslingarna som var som var korsfäst vid sidan av Jesus skymfade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!" Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." Och han sade: "Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike." Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."

Jesus dör på korset
På eftermiddagen denna dag blev det plötsligt mörkt i hela landet, och mörkret varade i tre timmar från klockan tolv till klockan tre. När klockan var omkring tre ropade Jesus: "Eli, Eli, lema sabachtani". Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"
Sedan ropade Jesus ännu en gång med hög röst och gav upp andan och dog.
När Jesus gav upp andan brast förhänget i Jerusalems tempel i två delar, uppifrån och ända ner.
Jorden skakade, klipporna rämnade och gravarna öppnade sig. Många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar och efter Jesu uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i Jerusalem och kunde ses av många.

När officeren och de som bevakade Jesus tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände blev de mycket förskräckta och sa: "Denne man var verkligen Guds Son."

Förhänget var ett draperi av tyg som skilde det heliga från de allra heligaste i templet. På ett symboliskt sätt skilde förhänget den helige Guden från den syndiga människan. När förhänget gick sönder var det ett tecken på att hindret mellan Gud och människor hade avlägsnats. Jesus öppnade vägen till Gud. Nu kan var och en närma sig Gud eftersom Jesus sonade all synd när han dog.

Jesus begravs
På kvällen kom Josef från Arimatea, en högt ansedd rådsherre som hade blivit en Jesu lärjunge. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Josef svepte Jesu kropp i ett linnetyg och lade honom i en grav, som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven.

Dagen efter korsfästelsen
Dagen efter att Jesus dödats, samlades översteprästerna och fariséerna hos Pilatus och sa:
"Vi har kommit att tänka på vad den där villoläraren sa medan han ännu levde: Efter tre dagar skall jag uppstå. Ge därför befallning om att graven blir säkert stängd fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl hans kropp och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första."
Pilatus gick med på deras begäran och gav dem en vaktstyrka för att bevaka graven.

Jesus uppstår ur graven
Efter sabbaten gick Maria från Magdala och den andra Maria för att se graven. Då blev det en stor jordbävning. En Herrens ängel steg ned från himlen. Han gick fram och vältrade bort stenen framför graven och satte sig på den. Hans ansikte lyste som blixten och hans kläder var vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda.
Ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda! Jag vet att ni söker efter Jesus, han som blev korsfäst. Men han är inte här! Han har uppstått, så som han har sagt. Kom och se var hans kropp låg. Och skynda er nu att berätta för hans lärjungar att han har uppstått från de döda, och att han går före till Galileen för att möta dem där."

Kvinnorna skyndade sig då bort från graven, fyllda av bävan och stor glädje, och sprang för att tala om det för hans lärjungar.
Plötsligt stod Jesus framför dem. Och de föll till marken inför honom och fattade om hans fötter och tillbad honom. Då sade Jesus till dem: "Var inte rädda! Gå och säg till mina bröder att de ska komma till Galileen. Där ska de få se mig."

Medan de var på väg, kom några ur vaktstyrkan in till staden och underrättade översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa höll ett sammanträde med de äldste och beslutade att muta vakterna med en stor summa pengar, och sa till dem: "Säg att hans lärjungar kom på natten och rövade bort honom medan vi sov. Och om landshövdingen får höra det, skall vi tala med honom och se till att ni kan känna er helt lugna."
De tog emot pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda, och än i dag är detta rykte spritt bland judarna.

Jesu missionsbefallning
De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galiléen dit Jesus hade befallt dem att gå. Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Jesus sa också: "Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska."

Jesus visade sig under fyrtio dagar
Jesus gav dem många bevis på att han levde då han under fyrtio dagar visade sig för dem och undervisade dem om Guds rike. Han visade sig för mer än femhundra bröder på samma gång.

När lärjungarna samlats bakom låsta dörrar kunde han plötsligt stå mitt ibland dem. Där tog han stekt fisk och åt inför deras åsyn och han visade dem hålen i sina händer efter spikarna och hans sida där soldaterna stuckit ett spjut. Vid ett annat tillfälle slog han följe med några lärjungar som var ute på vandring. En annan gång visade han sig vid Galileiska sjön. Lärjungarna hade fiskat hela natten men inte fått någon fisk. Han sa: "Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så skall ni få." De kastade ut nätet, och nu orkade de inte längre dra upp det för all fisken.

Jesus öppnade deras ögon så att de förstod Skrifterna och allt som var förutsagt om honom. Han påminde dem om sitt löfte om den helige Ande.

Österns Gamla Kyrka